Londonlotta

Publicerades i Hufvudstadsbladet, November 2010.

Irlands ungdom som vuxit upp i välfärd under de senaste tjugo åren har vaknat upp till en vardag utan jobb. Hundratusentals är nu på väg att lämna Irland och landet väntas förlora en hel generation.

Det är en grå dag i Dublin. Snömolnen ligger lågt, men det är inte bara på grund av dem som stadens känns dyster. Kring universitetskampus vid University College Dublin vandrar elever runt och huttrar. De få av dem som finns kvar.

Det är många som hoppat av vår kurs, säger Shelly Behan som är första årets vetenskapsstuderande. De flesta har inte råd att betala för sina studier, deras föräldrar har blivit arbetslösa och kan inte betala avgifterna. Andra tvingas hoppa av om de misslyckats med en tent. Det kostar oss 230 euro att ta om en underkänd tent, säger Behan.

Hon kommer från den lilla staden Wexford utanför Dublin och säger att läget är ännu värre där.

- Det känns som om nästan hälften av staden har flyttat utomlands, det finns inga jobb för oss här. Många av mina kompisar har emigrerat till Australien eller Kanada. Själv har jag inte bestämt mig för vad jag ska göra, jag hoppas att landet kommit på fötter då jag tar min examen, säger Behan.

Hon är inte ensam om att känna sig förvirrad inför framtiden. Annat var det för tjugo år sedan. Den irländska ekonomin började växa i början av 90-talet och fenomenet fick benämningen den keltiska tigern. Internationella företag, med IT-branchen i spetsen, lockades till Irland tack vare låga företagsskatter. Landet överinvesterade i byggindustrin och bankerna gav lån utan att tänka efter. Irlands tid hade äntligen kommit efter att i flera årtionden varit ett av Europas fattigbarn. Ända tills bubblan sprack.

Nu finns omkring 350 000 tomma bostäder i landet. Runt omkring på landsbygden ser man skeletten av halvavslutade byggprojekt. Också på universitetskampus vid UCD står stela grävskopor och väntar på att få börja bygga igen. Och på universitetsbyggnadernas väggar finns planscher som uppmanar till protestmarscher eller politiska möten.

- Vi tror inte på politikerna längre, säger Sarah Kelly. De har svikit oss och det finns ingen stark ledarfigur att tro på.

Hon och hennes syster Hannah sitter på studentunionen vid UCD och gömmer sig undan snön. Också de är på väg att emigrera.

- Vi började studera till sjuksköterskor eftersom vi trodde att det skulle garantera oss en arbetsplats säger Kelly. Men nu finns det ju inga jobb, vi kommer nog inte att ha något annat val än att emigrera.

Enligt Irlands studentunion väntas omkring 150 000 studerande flytta utomlands inom de kommande fem åren. Det är en generation som fått en bra utbildning och dragit nytta av landets satsningar på skolor och universitet. Nu kommer den kunskapen att lämna landet.

Men Irland förlorar inte bara sina ungdomar. Under framgångsåren blev landet populärt bland östeuropeiska immigranter. Nu har också största delen av dem flyttat bort. Mellan januari och april i år lämnade 65 000 personer Irland, omkring 40 procent av dem var emigranter från Östeuropa som återvände hem.

Hannah och Sarah Kelly säger att de gärna skulle stanna kvar, om de bara kunde.

- Vi har förlorat hoppet, det finns ingen framtid för oss i Irland säger Kelly. Men vad kan vi göra annat än att försöka skratta istället för att gråta.

FAKTA

• Irland har fått ett stödpaket på 85 miljarder euro från EU och den internationella valutafonden som ska få landet att komma på fötter igen.
• Irländska studerande betalar 1500 euro per år för sin examen. Nu föreslår myndigheterna att avgiften ska höjas med minst 500 euro.
• Arbetslösheten bland unga har vuxit från 13 procent 2008 till 24 procent i fjol.
• Enligt Irlands Economic and Social Research Institute kommer antalet emigranter att fördubblas nästa år.